💖 Kunskap, trygghet och mänskliga rättigheter

Nedan har jag delat stärkande kunskap för att du lättare ska kunna förstå vad som faktiskt sker i destruktiva miljöer, relationer och familjesystem.

Om något i texten väcker starka känslor hos dig, ta pauser, andas och kom ihåg:

Du behöver inte bära allt detta ensam.

Vid akut fara, ring alltid 112.

🚩 Missbruk eller inte enligt AA och ACA?

Skillnaden mellan bruk och missbruk handlar inte främst om mängden som konsumeras, utan om bruket orsakar problem.

Det kan visa sig i relationer, familjen, ekonomin, hälsan eller den känslomässiga kontakten mellan människor.

Det kan handla om att någon åsidosätter andras sunda behov, sina egna behov, börjar dölja saker, ljuga eller övertyga sig själv och andra om att problemet inte finns, eller att det är överdrivet.

Bruket blir ett missbruk när det börjar orsaka skador, risker eller negativa konsekvenser för personen själv eller andra.

En tydlig röd flagga är när man tappar förmågan att ha sund kontroll över brukandet.

❤️‍🩹 Passivt missbruk och passivt våld

Passivt missbruk, eller passivt våld, är en form av omedvetet destruktivt beteende som ofta förekommer i dysfunktionella familjer.

Det kan också beskrivas som känslomässig försummelse.

Det handlar inte alltid om att någon medvetet vill skada. Ofta handlar det om att en förälder, partner eller närstående är så uppslukad av sina egna problem att de inte ser, förstår eller klarar att möta andras grundläggande behov.

Det kan röra sig om behov av:

♡ närhet

♡ tillit

♡ ärlighet

♡ omsorg

♡ kärlek

♡ stimulans

♡ känslomässig stabilitet

♡ stöd i känslohantering

Många vuxna har själva inte fått dessa behov mötta som barn, och vet därför inte hur man bygger en sund och trygg relation.

I vissa fall är personen så fångad i sina egna problem att den saknar sund kontroll över viktiga delar av livet, till exempel beteende, ekonomi, hälsa, arbete eller relationer.

Missbruk, psykisk ohälsa, fysisk sjukdom, stress, trauma eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan spela in och påverka impulskontroll, inlevelseförmåga och förmågan att förstå konsekvenser.

Men det sunda i alla dessa fall är att erkänna behovet av hjälp.

Som förälder eller partner behöver man våga ta emot, eller erbjuda, professionellt stöd, så att en tryggare och mer stabil grund kan byggas.

Gemensamt för psykiskt och fysiskt våld är att det skapar känslomässigt avstånd mellan förälder och barn, eller mellan partners, och bryter den nära, innerliga och tillitsfulla kontakt som egentligen borde finnas.

🤝 Vikten av att vända sig till rätt hjälp

Jag vill lyfta vikten av att ta rätt och bra hjälp.

Enkelt uttryckt handlar det om att söka stöd där du faktiskt märker att du kommer framåt. Där din inre utveckling stärks, där du får ett varmt bemötande och där du känner dig lättare och starkare efteråt.

Jag lärde mina barn tidigt att det inte bara handlar om att gå till en lärare, utan att gå till rätt lärare.

En lärare som verkligen vet hur man hanterar svåra situationer på ett sunt sätt.

När vi söker hjälp hos någon som saknar verklig förståelse, eller själv är fast i osunda mönster, kan råden färgas av deras egna rädslor, blockeringar och begränsningar.

Då kan vi fortsätta kämpa, utan verklig förändring.

Men när du vänder dig till sund och trygg hjälp, särskilt från någon som redan har förstått eller lyckats ta sig igenom det du själv står i, kan råden bli en verklig väg framåt.

De kan hjälpa dig skapa förändring på ett sunt, stärkande och hållbart sätt.

⚖️ Våld, kränkningar och olagliga handlingar

Kollpalagen.se har en bra sida med förenklade förklaringar till olika lagar.

Våld och kränkningar är förbjudna enligt lag och kan ta sig uttryck på flera olika sätt.

🛑 Förtryck

Förtryck kan handla om att en maktposition används för att trycka ner någon med mindre makt.

Det kan vara en förälder, arbetsgivare, religiös ledare, partner eller annan person i överläge.

Socialt förtryck kan innebära att någon tvingas kväva sina åsikter, tankar eller känslor, förlöjligas av andra eller känner sig tvungen att vara någon den inte är för att få vara kvar eller passa in.

🛑 Förtal

Förtal handlar om att sprida information eller påståenden om någon i syfte att få andra att tycka illa om, ta avstånd från eller se ner på personen.

Det spelar inte alltid någon roll om det som sägs är sant eller inte. Det centrala är avsikten att skada någons rykte och skapa missaktning.

Att däremot tryggt dela sin egen upplevelse med någon nära, i syfte att få stöd och tröst, är något annat.

Då är intentionen inte att svartmåla en annan människa, utan att söka förståelse för något svårt man varit med om.

Man kan tycka att någon betett sig illa utan att vilja få andra att se hela personen som dålig.

Det är en viktig skillnad.

🛑 Förolämpning

Förolämpning innebär att någon använder nedlåtande, kränkande ord, anklagelser eller beteenden för att såra, förlöjliga eller göra någon upprörd.

Det kan handla om hån, retande, baktalande eller ord som används för att trycka ner en människa.

Det är inte bara orden i sig som skadar, utan intentionen bakom, att kontrollera, skada eller göra någon mindre.

🛑 Vanmakt

Det är förbjudet att försätta någon i ett tillstånd där personen inte kan röra sig fritt.

Det kan till exempel handla om att hålla fast, binda, låsa in eller på annat sätt begränsa någons rörelsefrihet mot personens vilja.

Sådana handlingar kränker den grundläggande rätten till frihet och trygghet.

🛑 Olaga tvång

Olaga tvång innebär att någon tvingar en annan person att göra något, avstå från något eller uthärda något mot sin vilja.

Det kan ske genom hot, våld eller andra skrämmande handlingar.

Olaga tvång handlar om att genom rädsla eller hot ta kontroll över en annan människas val.

Och det är olagligt.

🛑 Fula ord och verbal misshandel

Fula ord kan vara verbal misshandel när de används för att trycka ner, förlöjliga, provocera eller skada någon inombords.

Det kan handla om ord som hora, fet, korkad, lat, dum, äcklig eller liknande.

När syftet är att störa en persons inre lugn, ta ifrån dem glädje, göra dem obekväma eller få dem att känna sig värdelösa, är det psykisk misshandel.

🛑 Att slå sönder saker eller skada djur

Att slå sönder någon annans saker eller skada djur är brottsligt och kan räknas som skadegörelse.

Det kan också användas som skrämsel och kontroll.

Att kasta föremål, slå sönder saker i hemmet, sparka sönder dörrar eller skada djur inför ett barn eller en vuxen kan skapa stark otrygghet.

Även om hotet inte sägs rakt ut kan kroppen uppfatta det som ett hot.

🛑 Fysisk misshandel

Fysisk misshandel är när någon orsakar en annan person kroppsskada, smärta, sjukdom eller sätter personen i vanmakt.

Det kan handla om att slå, sparka, dra i håret, bränna, skaka, knuffa, bita, lugga, låsa in någon eller utsätta någon för köld, hetta, förgiftning, kvävning eller liknande.

Fysisk misshandel kan ge synliga skador som blåmärken, sår, brutna ben eller hjärnskador.

Men den kan också lämna osynliga ärr.

Den kan skapa psykisk ohälsa, trauma, svårigheter att känna trygghet, skapa relationer, känna sexuell trygghet eller förstå sitt eget värde.

Självbilden kan skadas djupt och långvarigt.

🛑 Psykisk misshandel

Psykisk misshandel sker när någon får en annan att känna sig värdelös, oönskad, fel, rädd eller ensam.

Det kan ske genom avvisande, utfrysning, tyst behandling, kritik, hot, hån, öknamn, anklagelser, skuldbeläggning eller upprepad nedtryckning.

Exempel kan vara att kalla ett barn dumt, fult eller äckligt, hota att lämna barnet, låsa in det, hindra det från att träffa vänner, ignorera när det pratar eller säga att barnet ljuger när det berättar sin upplevelse.

Psykisk misshandel skadar självkänslan, tryggheten, anknytningen och känslan av värde.

Det påverkar relationer, beslut, känslor och livskvalitet.

🛑 Gaslighting

Gaslighting är en form av psykiskt våld.

Det innebär att någon försöker få dig att tvivla på dig själv, dina minnen och din verklighetsuppfattning.

Det kan ske genom förnekelse, bortförklaringar, förvridning eller genom att andra får höra lögner om dig, så att du blir ensam med din upplevelse.

Exempel:

“Det har aldrig hänt.”

“Du överdriver.”

“Du är för känslig.”

“Du hittar på.”

“Du minns fel.”

Gaslighting är en allvarlig form av psykisk manipulation och kan göra att du tappar greppet om vad som är sant, vem du är och din rätt att känna och reagera.

🛑 När barn bevittnar våld

Om ett barn ser eller hör våld hemma, även om våldet inte riktas direkt mot barnet, påverkas barnet djupt.

Ett barn som bevittnar våld eller övergrepp mellan vuxna är ett brottsoffer.

Våld i närmiljön kan påverka barnets hjärna, självkänsla och känsla av trygghet.

Det kan skapa stress, oro, sömnsvårigheter, inåtvändhet eller aggressivitet.

Barnet kan få svårt att lita på vuxna, uttrycka känslor och förstå vad som är normalt i nära relationer.

🛑 Psykisk misshandel och konsekvenser

Psykisk misshandel stör barnets känslomässiga och intellektuella utveckling.

Hjärnans funktioner påverkas negativt, självkänslan skadas och de sociala färdigheterna kan påverkas.

Barnet kan få svårt att skapa trygga och nära relationer senare i livet.

Det kan leda till en felaktig självbild, där barnet får svårt att förstå sitt eget värde, sätta sunda gränser och fatta kloka beslut utan att styras av rädsla.

Grundtryggheten i kroppen, känslan av att vara värd att älskas och ha rätt att finnas, blir svår att hitta.

Men det går att reparera.

Med trygghet, närvaro och stöd från vuxna som ser, skyddar och bär barnet rätt kan läkning börja ske.

🛑 Barnets indirekta utsatthet

Barn påverkas starkt även om de inte själva ser våldet.

Bara vetskapen om att något är fel, att en förälder mår dåligt eller blir illa behandlad, påverkar barnets inre värld.

Om en förälder stannar i en våldsam eller kränkande miljö för barnens skull, i hopp om att barnen ska slippa utsättas direkt, blir barnen ändå påverkade.

De kan lära sig att det är okej att behandla en förälder illa.

De kan normalisera ett skadligt mönster och riskera att själva hamna i destruktiva relationer senare i livet.

Även om barnen inte vet exakt vad som sker, påverkas de av den psykiska påfrestning föräldern går igenom.

När en förälders mentala hälsa försämras kan barnen förlora sin viktigaste trygghet, en närvarande, varm och sund vuxen.

Att sätta gränser och lämna en destruktiv eller våldsam miljö är inte bara ett modigt val.

Det är en rättighet och en kärlekshandling mot barnen.

📜 6 kap. 1 § Föräldrabalken

Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn ska behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.

Lag 1983:47

💔 Sexuella övergrepp mot barn

Sexuella övergrepp är ett av de mest allvarliga och djupt traumatiserande övergrepp ett barn kan utsättas för.

Det är en kränkning som skadar barnet på många nivåer, fysiskt, psykiskt, känslomässigt, själsligt och ofta även andligt.

Den trygghet barnet skulle ha känt inför närhet, kroppslig integritet och tillit till vuxna rubbas.

Istället kan djupa sår skapas i kroppen och barnets inre värld.

Många barn utvecklar posttraumatisk stress, dissociation, ångest, depression eller självskadebeteende som ett sätt att överleva det outhärdliga.

Kroppen kan bära minnen som barnet inte har ord för.

Skam, skuld och rädsla tystar ofta barnets röst.

🚫 Sexuella handlingar mot barn enligt svensk lag

Sexuella handlingar som påtvingas ett barn, eller en vuxen, av en annan person utgör en allvarlig kränkning av den personliga integriteten.

Enligt svensk lag är sexuella handlingar med barn under 15 år förbjudna, oavsett om barnet verkar gå med på det eller inte.

Ett barn kan aldrig samtycka till sexuella handlingar med en vuxen.

Ansvaret ligger alltid hos den vuxna.

Exempel på sexuella handlingar mot barn kan vara:

♡ verbala sexuella anspelningar

♡ att blotta sig inför barnet

♡ att visa pornografiskt material

♡ att titta på pornografi tillsammans med barnet

♡ sexuellt betonade smekningar

♡ fullbordade samlag

Alla dessa handlingar är brottsliga, oavsett om barnet blir tyst, förvirrat eller inte säger emot.

Sexuellt ofredande innebär att någon gör eller säger något sexuellt kränkande mot dig mot din vilja.

Det kan till exempel vara att:

♡ skicka bilder med sexuellt innehåll

♡ komma med oönskade sexuella förslag

♡ tafsa, smeka eller röra vid dig sexuellt när du sagt nej

♡ kränka din kroppsliga eller sexuella integritet på annat sätt

📜 Lagrum: Brottsbalken 6 kap.

Här regleras sexualbrott, bland annat sexuellt övergrepp mot barn, våldtäkt mot barn och sexuellt ofredande.

Det spelar ingen roll om gärningspersonen är utomstående, närstående, släkting eller förälder.

Övergreppet är lika allvarligt oavsett.

💔 När misshandel eller övergrepp sker i hemmet

När den som utsätter barnet är en förälder eller någon i barnets närhet förstärks traumat.

Barnets bild av trygghet, tillit och skydd blir förvriden.

Det skapas ett inre kaos där den som barnet kanske älskar också är den som skadar.

Om den andra föräldern inte agerar för att skydda barnet, eller blundar, innebär det ett dubbelt svek.

Barnet lämnas ensamt i en situation ingen människa ska behöva bära.

Därför är det avgörande att den skyddande föräldern agerar, både av kärlek och ansvar.

🫂 Hur bör en skyddande förälder agera?

Om du som förälder misstänker att ditt barn utsätts eller har utsatts för sexuella övergrepp är det din skyldighet att agera.

Barnets skydd måste komma först.

Det innebär att du ska:

♡ anmäla misstankarna till Socialtjänsten och, vid behov, Polisen

♡ bryta kontakt mellan barnet och den misstänkta gärningspersonen

♡ söka stöd hos professionella, gärna specialister inom barntrauma och rättsprocesser

♡ aldrig ifrågasätta barnets upplevelse eller tvinga fram berättelser

📜 Enligt 14 kap. 1 § Socialtjänstlagen har vuxna en skyldighet att anmäla oro för barn till socialtjänsten.

Om läkning, dissociation och tystnad

Barn som utsatts för sexuella övergrepp bär ofta på en djup och tyst smärta.

Många vågar inte berätta, av rädsla, lojalitet, skuld eller för att de inte har orden.

Det är vanligt att barn dissocierar, alltså kopplar bort sig själva från kroppen och nuet, för att överleva inuti det outhärdliga.

Bessel van der Kolk beskriver i The Body Keeps the Score hur traumatiserade barn behöver trygghet i kroppen och omgivningen innan de kan börja bearbeta något.

Barn behöver vuxna som inte hotar, pressar eller kräver ord, utan signalerar säkerhet.

De behöver få leka, röra sig och uttrycka sig fritt, eftersom kroppen bär minnen.

Judith Herman beskriver i Trauma and Recovery att barnet inte ska pressas att förstå, förlåta eller berätta.

Barnet behöver:

♡ bli trott

♡ känna kontroll

♡ skyddas

♡ inte göras ansvarigt

Återhämtning handlar om att återskapa trygghet, makt och självbild.

🚫 Man får aldrig slå ett barn

📜 6 kap. 1 § Föräldrabalken slår fast att barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran.

Barn ska behandlas med respekt för sin person och egenart och får aldrig utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.

Att slå ett barn är ett lagbrott.

Det skadar barnets självkänsla, trygghet och hälsa, både psykiskt och fysiskt.

Det finns inga ursäkter, inga förklaringar och inga undantag.

Barn har rätt att känna sig trygga, älskade och skyddade.

Att fostra med kärlek, gränser och närvaro är en skyldighet.

Aldrig genom rädsla, våld eller maktmissbruk.

❤️‍🩹 Psykisk misshandel är allvarligt

Psykisk misshandel kan vara minst lika allvarligt som fysisk misshandel.

Skadorna syns kanske inte utanpå, men de sätter djupa spår inuti.

Psykisk misshandel bryter ner självkänslan, tryggheten och barnets känsla av värde.

Det är allvarligt och får inte förminskas eller bortförklaras.

⚖️ Barnens rättigheter i skolan

Alla barn har rätt till en skola fri från mobbning, våld och kränkningar.

Skolan ska vara en trygg miljö där barn får möjlighet att utvecklas, både känslomässigt och intellektuellt, utan rädsla.

Om ett barn far illa i skolan kan man göra en anmälan till Skolinspektionen.

Skolan har en skyldighet att arbeta förebyggande, ge stöd och återkoppla till vårdnadshavare.

Även raster är en del av barnets rätt. De är vilopauser för hjärnan, så att barnet ska orka med resten av skoldagen.

Även om barnet har en trygg hemmiljö kan mobbning eller fysiskt våld i skolan lämna djupa inre ärr.

Därför är det avgörande att både föräldrar och skolpersonal står upp för barnet fullt ut.

Barn behöver få veta sitt värde, och att det som händer inte är deras fel.

Om skolan brister är det viktigt att tydligt markera att det barnet utsätts för är fel.

Även om allt inte kan stoppas direkt gör tydliga vuxna stor skillnad.

Barnet får då en sund och stärkande inre bild av att det är situationen och omgivningen det är fel på, inte barnet själv.

När du som förälder står upp för barnet, bekräftar barnets känslor och sätter ord på vad som är orätt, bygger du självkänsla, mod och självrespekt.

Du visar barnet att det inte är okej att bli behandlad illa.

Det kan bära frukt genom hela livet.

⚖️ Rätt stöd i skolan när betygen inte räcker till

Om ett barn inte når godkänt i ett eller flera ämnen har skolan en lagstadgad skyldighet att utreda barnets behov av särskilt stöd.

Denna utredning ska göras så snart svårigheterna uppmärksammas.

Skolan ska inte vänta till utvecklingssamtal eller terminsslut.

Om skolan inte gör en sådan utredning, trots att barnet tydligt inte når målen, kan du som vårdnadshavare vända dig till Skolinspektionen.

Det är bra att bifoga dokumentation, till exempel sparade prov, omdömen eller resultat.

Skolinspektionen kan då begära att skolan genomför en pedagogisk utredning.

En sådan utredning kan leda till att ett åtgärdsprogram upprättas.

Om barnet fortfarande inte får det stöd hen behöver, eller om skolan efter utredning vägrar upprätta ett åtgärdsprogram, har du rätt att överklaga skolans beslut till Skolväsendets överklagandenämnd.

För dig som är förälder till ett barn med neuropsykiatriska funktionsvariationer, som ADHD, autism eller liknande, kan organisationen Rätten till utbildning: En skola för ALLA vara ett viktigt stöd.

De har kunskap, vägledning och erfarenhetsutbyte kring rättigheter i skolan.

📞 Du kan också ringa BRIS vuxentelefon: 077–150 50 50 för råd och stöd kring barn och ungas välmående.

De finns där för dig som vuxen och kan guida dig vidare till rätt instans.

💛 Det bästa vi kan göra för våra barn är att ta emot den hjälp som finns.

Det finns organisationer och människor som viger sina liv åt att göra världen bättre för barn.

Det är en gåva och en resurs för oss alla.

Jenny Jahn
💫 Medium, healer & Oneness i Örebro och Sverige